fredag 6 april 2012

Lägenhet och småkryp

Jag hyr min lilla etta med kokvrå från en kvinna som kallas Vera. Boendet kostar mig 3500 i månaden och är inte värt sitt pris. Dock är det bättre än korridorerna i Flogsta så jag klagar inte! I närheten av där jag bor finns en bank, två matbutiker, lite klädaffärer, massa barer, ett McDonalds och en Subway. Dessutom finns det några glassbarer och två kilometer från min gata ligger en park med en joggingslinga.

Dörren till höger är min ingång.

Direkt från ingången. Dörren till vänster är toan och till höger är köket. Jag har en tv som jag inte har provat att slå på än.

Från andra hållet. Det tog tre dagar innan jag märkte att man såg rakt in genom glasdörren, oops.

Kokvrå

Jag dricker kaffe och tvättar kläder.

Gasolspis och frukt. Kolla in storleken på avokadon!

Badrum   
Lägenheten har ingen AC och dörrar och fönster har fått stå öppna typ dygnet runt för att det ska blåsa in lite ibland. Den är hyfsat ren och fräsch. Första dagen märkte jag inte av några kryp alls, var så trött så jag däckade efter middagen typ. Sen såg jag att några minimyror hade hittat in och kröp omkring på golvet mitt i rummet. Dom gjorde ju inte så mycket väsen av sig så jag lät dom vara. Jag är ju trots allt i ett tropiskt land. Dagen efter fick jag besök av små flygande insekter av olika slag och dagen därpå fanns det lite spindlar också, men så länge dom är i taket är det okej. Dom kanske äter några av flugorna? Igår fick jag bekanta mig med den första kackerlackan. Den var ca 2 cm stor och jag såg hur den kröp på insidan av min ytterdörr. Cool som man är tänkte jag att först tar jag ett foto på den och sen släpper jag ut den. Fotodelen gick som planerat men när jag sträckte mig mot handtaget på dörren såg den mig och jag lärde mig den hårda vägen att brasilianska kackerlackor KAN FLYGA!! Kackerlackan flög runt mig hysteriskt och jag flaxade med armarna och skrek i panik. Den landade tillslut och kröp in under min säng. När jag står traumatiserad och funderar på vad fan jag ska göra hör jag det karakteristiska ljudet av kackerlacksben och ser att det sitter en till på dörren, fast på utsidan. Den första jäveln hade en kompis! En i lägenheten och en precis utanför, jag var fast. Jag tänkte att det säkert fanns ett helt gäng där utanför som bara väntade på att få ta sig in och äta upp mig, men när jag samlat tankarna lite kom jag på att grannen kanske kunde hjälpa mig. Så jag bankar på dörren och kackerlacka nr 2 ramlar ner och springer iväg. Jag går över till min lilla Colombianska granne Isabel och hon får ett hysteriskt skrattanfall när jag skräckslaget berättar vad som hänt. Innan hon hjälper mig går hon till datorn och berättar hela historien för sin familj på skype. Dom får sig ett gott skratt allihopa runt köksbordet. Sen tar hon en stor burk med insektsgift och hjälper mig att döda krypet under min säng. Hon sprayar också runt dörren och fönstren och råkar döda en stackars liten ödla som även den ville ta del va mitt hem. Isabel skrattar åt mig i säkert en halvtimma och tycker att jag är fånig som är rädd för kackerlackor. Hon säger att jag istället borde oroa mig för den rödsvarta väldigt giftiga ormen som tydligen bor vid vår gata. Och för att bli rånad och våldtagen. Tack för uppmuntran liksom! För att lugn ner mig lite tog hon med mig till en glassbar runt hörnet där jag smakade på majsglass. Asgott! Kvällen slutade väl även om det tog några timmar innan jag kunde somna. Från och med nu sover jag med fönstren stängda trots värmen!

5 kommentarer:

  1. omg, u talked about me, i dont understand anything but thanks!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I did indeed talk about you Isabel, yes :) I told the story about the cockroach and how you helped me and then took me for ice cream!

      Radera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Hej Elli, inget fel på din skrivteknik, ser framåt att föja detta äventyr som du har gett dig in på. Var försiktig, kram Kent. Ps har sökt dig på Skype men... Hittar dig inte!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Den Gode Kent Andersson! Jag är försiktig och jag har träffat många snälla människor som tar hand om mig och hjälper mig med allt möjligt. På Skype heter jag andersson.elli! Kram

      Radera